Kategoriarkiv: Tips

Sommarvandringar 2015

Ni har väl inte missat Värmdö kommuns sommarvandringar 2015? Det är Kultur- och Fritidsenheten som delar med sig av sina kunskaper om de unika natur- och kulturmiljöerna som finns i kommunen. Läs mer på Värmdö kommuns hemsida!

Särskilt intressant är så klart vandringen onsdag 19 augusti som inleds uppe hos oss i Höjdhagen. Vi ses!

Gustavsbergs gröna kulturmiljöer II, tema: funktionalism 

Onsdag 19 augusti kl. 19.00 – 20.30 Vandring i Gustavsberg där vi tittar på de gröna bruksmiljöerna och funktionalismens bostadsområden. Vi besöker flera av Gustavsbergs kulturhistoriska områden och ser här hur man har hanterat grönskan och naturen i planeringen och gestaltningen. Det gäller både de äldre bruksgatorna och de funktionalistiska områden som ritades av arkitekten Olle Thunström från 1930-1960-tal.

Samling: Korsningen Höjdhagsvägen – Formarstigen, Gustavsberg, kl. 19.00. Pris: 80 kr betalas kontant på plats. Ciceroner: Anna Enberg, landskapsarkitekt och Ewa Juneborg, kommunantikvarie. Arr. Värmdö Kultur- och fritidsavdelning.

Minnen från ett brukssamhälle

På flera ställen i centrala Gustavsberg finns fortfarande spår från samhällets förflutna som brukssamhälle. Invid bergsknallen bakom husen på Höjdgatan finns fortfarande ett par vackra uthus kvar, ekonomibyggnader som antagligen hör till tiden före kylskåp, WC och rinnande vatten inomhus. Där finns också ett tiotal underbart förfallna jordkällare. Man får känslan av att varje familj i varje liten hyresetta, med mössan i hand nådigast kunde få lov att själva bygga sig sin egen jordkällare… Alla är olika och ger på nåt sätt sin egen provkarta över olika tiders byggmetoder. Från vackra slagna tegelvalv via tidiga gjutna historier till senare, mer seriösa, skyddsrumsliknande brädgjutna murar med tunga plåtdörrar.

Alldeles bredvid har någon nyligen anlagt en stor grusad parkering, som kanske inte riktigt satt sig i landskapet ännu.

Passa på att kika på jordkällarna nu, för tids nog kommer de försvinna. Antingen av själva tidens gång eller kanske mer troligt på grund av någon slags missriktad städiver…

Ny bok från Värmdö Kommun

I förra veckan var jag och många andra uppe vid kommunhuset i Skogsbo för att kräva  de styrande politikerna i Allians för Värmdö på svar om Förbifarten. Det som framkom finns att läsa i den stora och växande  Facebook-gruppen Rädda Ekedalsskogen! Gå gärna med i gruppen och visa ditt stöd för att rädda vår fantastiska skog från nya vägar och nya hus!

Det som gav mig mest behållning var en ny bok som stod och tronade i receptionen! En bok som tagits fram av kulturenheten på kommunen och som berättar historien om en lång rad viktiga kulturmiljöer i Värmdö kommun. Allt från Gustavsbergs brukssamhälle till Stavsnäs och Sandhamn. Den var visst inte jätteny utan från 2014, läste jag mig till på kommunens hemsida, där det finns lite mer information, men jag har inte upptäckt den tidigare…

Tänk vad synd att de styrande politikerna inte fick varsin fin bok i julklapp förra året, då hade de knappast funderat på att dra en väg rakt genom kulturmiljön i Höjdhagen…

De kan i alla fall på eget initiativ bättra på sina kunskaper om kommunens kulturmiljöer genom att investera i varsin bok! De säljs på biblioteket och i kommunhusets reception för 240:-.

”Svenskarnas drömhus” är inget nytt under solen

Dagens Nyheter rapporterar idag att Hemnet i en stor undersökning av trafiken och sökningarna på sin hemsida konstaterat följande: Svenskarnas drömhus är på 120 kvadrat, har fyra rum och ”ser ut som en faluröd funkislåda”. Artikeln illustreras med bilden här ovanför och dessutom lite ljusa och fräscha interiörbilder.

Men för oss i Höjdhagen är det ju ingen nyhet att det är så drömhuset ser ut. Här finns inte mindre än sjuttio faluröda funkislådor som stått och väntat sedan 40-talet…

Så välkomna till Höjdhagen alla drömmare!

Vill du veta mer så passa på att läsa Lennart Holms klassiska artikel Vinkelbodarna i Gustavsberg!

Ur ”Guide till Stockholms arkitektur”

Längre ned på sidan följer ett utdrag ur texten som beskriver Höjdhagen och andra delar av Gustavsberg för arkitekturintresserade Stockholmsbesökare.
Sid 274 ur boken Guide till Stockholms Arkitektur.
Själva boken beskrivs så här av förlaget:

I Guide till Stockholms arkitektur presenteras med foton, ritningar och text mer än 400 byggnader från Stockholms äldsta historia fram till våra dagar. Sedan första utgivningen 1998 har boken blivit ett standardverk för alla som intresserar sig för den arkitekturskatt som finns i Stockholm och dess omgivningar.

Thun-Olles hus i Höjdhagen, Hästhagen och på andra platser i Gustavsberg räknas alltså av författaren till några av de viktigaste byggnaderna i Stockholmsområdet – inte illa!
På motstående sida i boken (sid 275) beskrivs Gunnar Asplunds världsberömda sommarhus Stennäs på Lisö vid Nynäshamn. Av en slump är det också ett av sex utvalda hus som nyligen presenterades i programserien Nordiska hus på SVT. Läs inlägget om Nordiska hus här!
Vill du köpa boken – besök Arkitektur Förlag.

GUSTAVSBERG
KF:s arkitektkontor/Olof Thunström, 1937-51. Hästhagen, Höjdhagen, Grindstugärde, Gustavsberg.
Efter det att Kooperativa Förbundet köpte AB Gustavsberg år 1937 vidtog en omfattande utbyggnad av samhället med Olof Thunström på KF:s arkitektkontor som huvudsaklig arkitekt. Vinkelbodarna i Höjdhagen (1) på Höjdhagsvägen, Dalvägen, Brännarstigen m fl, ett område med ett 70-tal enfamiljshus från 1938-40 blev en av de första insatserna. Husen har 2-3 rum och kök med skyddad uteplats i sydväst. Grindstugärde (2) på Gamla vägen m fl. från 1944-45 var det första radhusområdet. Husen byggdes i gammalt tegel från en fabrik som rivits strax innan.  Husen vid Mariaplan ritades 1945 och består av fem huslängor grupperade kring en avlång gårdsplan. Hästhagen (Hästhagsvägen,

Sadelvägen, Gamle Svartens väg) bebyggdes åren 1948-49 med punkthus och lamellhus i små enheter. Hästhagsterrassen med tre längor radhus tillkom strax därefter. Thun-Ollevägen (efter Olof Thunströms smeknamn) började bebyggas i slutet av 40-talet med radhus. Samme arkitekt har även ritat Kvarnbergsskolan i början av 50-talet och det runda kommunalhuset (1954). Kartan nedan från 1950-talet.

karta_1950tal

Veckans TV-tips – Husdrömmar

Vi har så klart följt SVT:s andra säsong av Husdrömmar med Pernilla Månsson Colt och Gert Wingårdh. Hittills har det varit lite tunt med inspirerande och något så när lyckade projekt. I alla fall om man som jag är mer intresserad av en omsorgsfull renovering än halvlyckade nybyggnationer av olika slag.

Men nu äntligen kom ett avsnitt med lite ödmjuka huvudpersoner jag verkligen kan relatera till. I femte avsnittet (sändes måndag 2 mars), var det något så udda som hantverket och hantverkarens kärlek och respekt för ett gammalt hus som var det viktiga. Inspirerande och uppfriskande att se något som varken är ett nybygge på 300 kvm eller en shabby-chic-renoveringar driven av en smått besatt inredare och en undergiven utförare.

Rekommenderas! – sevärt och tänkvärt – och kul att även Gert Wingårdh tillstår att han gillar charmen i en hantverksmässigt genomförd Husdröm.

Veckans TV-tips – Nordiska Hus

Idag tar jag chansen att tipsa om en programserie som visas nu på SVT och på SVT Play (första avsnittet visas till 20/3). Det är en liten delikatess med sex avsnitt på ca 30 minuter, i varje avsnitt skildras ett nordiskt bostadshus från 1900-talet. Programledaren är dansk arkitekt och hon har med sig en amerikansk (!) expert på nordisk arkitektur. Upplägget bådar onekligen gott…

Från SVT:s hemsida om programserien:

”I programserien Nordiska hus får vi följa med in i sex av Nordens mest fantastiska bostadshus byggda på 1930-1960-talet. Husen markerar en guldålder i det som kom att kallas den nordiska funktionalismen. Husen är noga utvalda av den amerikanska arkitekten, Michael Sheridan från New York, som specialiserat sig på nordisk arkitektur. Tillsammans med den danska arkitekten Eva Harlou besöker han dessa mästerverk som ritats av bland andra Gunnar Asplund, Bruno Mathson, Ralph Erskine och Jørn Utzon.”

Efter att ha sett de första tre avsnitten så känns programmen tyvärr lite väl snabbt ihopsatta. Samma arkivbilder från Stockholmsutställningen 1930 och samma speakersnack har körts i alla tre avsnitten. I presentationen av avsnittets huvudperson/-byggnad berättar den svenska speakern dessutom i princip samma sak som den amerikanske experten säger två minuter innan eller efter. För de som uppfattade innehållet första gången blir det snabbt väldigt tjatigt. Känslan av att ”koka soppa på en spik” känns så onödig när det finns så väldigt mycket mer att berätta än vad som ryms på 30 minuter – både om husen och om arkitekterna!

Sen är det beklagligt att ritningarna; plan, sektion och fasad, bara svischar förbi som allra hastigast. Eller är det mer är en yrkesskada att vara intresserad av ritningar? För varje hus har man däremot byggt en modell som snurrar runt i bild och ger lite bättre förståelse för placeringen på tomten och husens utsida. De sekvenserna kunde fördjupats och kombinerats med lite betoning av husets viktigaste idéer eller detaljer.

Bra ansats – halvbra resultat. Jag kommer givetvis att se alla avsnitt… Ja, sen missade de ju så klart att komma förbi hemma hos oss också!

Att bo i skogen

Bilden visar baksidan med att bo med skogen på baksidan, höhö…

När vi flyttade in undrade vi hur det var möjligt att vansköta sitt hus så pass mycket att vattnet rann in och väggarna ruttnade på sina ställen. Med några års egen erfarenhet vet vi nu att det går rätt fort att fylla en hängränna med tallbarr och eklöv…

Så är man inte pigg och rask eller kanske rentav i nittioårsåldern så är det nog lätt att bortse från rensningen av hängrännorna på vår och höst.

Nyfiken på alternativa vägar som jag är har jag letat efter olika lösningar på problemet med skräp i rännorna. Bor man med träd nära huset och ett platt, eller nästan platt tak, så blir det mycket skräp…

Första hösten gjorde jag ett allvarligt försök med remsor av putsnät i rännan. Det visade sig ställa till det mer än det hjälpte för barr och annat som tog sig genom nätet fastnade istället för att rinna iväg. Andra året la jag upp de där remsorna på taket istället, för alltid gör de väl nån nytta… Men barr och annat blev ju liggande på taket istället. I år gjorde jag ett nytt försök med mina remsor, fast nu ligger de ovanpå hängrännorna.

Jag återkommer nästa år med en uppdatering av hur årets lösning funkade…

Så småningom blir jag väl tvungen att falla till föga och köpa in lite såna här prylar från Leafguard

Leafguard

Det finns i alla fall någon som gjort nåt seriöst åt problemet!

 

Fixa lantliga stilen – på Biltema 🙂