Etikettarkiv: material

Singled out…

Jag följer upp inlägget om aktuella markarbeten på tomten med en liten studie i grus…

Den senaste veckan har jag ägnat en timme om dagen, mellan kl 06 och 07, åt att hämta ett lass med grus på lokala grustaget på Ingarö. De öppnar 6 och stänger 16 så vi kontorsråttor får helt enkelt åka dit i ottan. Resten av familjen har fått försöka samarbeta för att lösa själva avlastningen där hemma…

Här följer i alla fall en liten stilstudie av några olika fraktioner. Föredömligt pedagogiskt och elegant uppskyltat av Ingarö mark och väg själva. Vilken är din favorit och varför? Vilken ska vi slå till på och lägga på uppfarten?

Slide 1
Slide 2
Slide 3
Slide 4
Slide 5

Kantsten på plats!

Häromveckan gjorde vi ett ryck och fick ned några stycken riktigt rejäla kantstenar i marken framför huset. Tanken är att det ska vara gräs på ena sidan och grus på andra sidan kantstenen. Gruset är inte riktigt där än men det kommer. Ärtsingel heter tydligen det vi ska ha och namnet säger ju faktiskt en hel del om både storlek och form…

Kantstenen i alla fall är ett par ordentliga pjäser, 130x300x1200mm och riktigt tunga as. Som tur var har vi starka grannar som kunde hjälpa till med det värsta lyftet. Ensam klarar jag inga lyft men väl att välta runt på dem, det har jag också provat, men lyfta på två är bättre…

Slide 1
Slide 2
Slide 3
Slide 4
Slide 5
Slide 6

Spännande nog så visade det sig att vår fina berghäll framför huset fortsatte lite längre ned i marken, vidare ända fram till tomtgränsen. Turligt nog fortsatte den på ungefär 30cm djup från gräsmattans överkant, så kantstenen står nu helt enkelt rakt upp och ned på berghällen och blir rätt så lagom hög. Ännu mer spännande var att vi dessutom hittade vår inkommande el, som grävdes om vintern 2012-2013.

Dags för spaljéer!

Hur svårt kan det va att bygga en spaljé? Inte alls egentligen, det svåra är att bestämma sig för hur den ska se ut… Vi har faktiskt gått många varv i både Höjdhagen och andra äldre delar av Gustavsberg på jakt efter det perfekta, glesa staketet för klättrande växter…Jakten slutade lyckligtvis bara ett par hus bort längs vägen, hos en grannfamilj med väldigt fina spaljéer. Vi tyckte att det verkade onödigt att krångla till det utan knackade på och frågade om vi fick göra likadana? Eftersom alla hus i området fortfarande är rätt så ”likadana”, kändes det helt rätt att ta upp en god idé från grannen och spinna vidare på.

Det är en enkel, vertikalt betonad spaljé där allt virke, utom ev. fristående stolpar, är av samma dimension (22×45) men vända åt olika håll. Det vi gillar är just enkelheten, och riktningen, och att spaljén förhoppningsvis också kan minska intrycket av vår ganska massiva källarvägg lite grann. (Den ska för övrigt snart bli svart igen…)

Framför spaljén står än så länge ett tanigt litet äppelträd (min födelsedagspresent 2013…) som förhoppningsvis snart ska växa till sig lite och även gå med på att formas efter spaljén.

Kul med små projekt, som kan bli klara på bara några dagar! Jag känner att det snart är dags att bygga en spaljé till…

Slide 1
Slide 2
Slide 3
Slide 4
Slide 5
Slide 6
Slide 7
Slide 8
Slide 9
Slide 10

(Första bilden ovan är på förlagan, alla andra är på vår spaljé.)

Den stora plattläggarhelgen

Här ovanför ser ni en bild från när arbetet med skifferläggningen verkligen var i full gång. Vi tog chansen en helg i höstas (2014) och skickade delar av familjen till mormor och morfar för att andra delar skulle kunna göra ett verkligt ryck och bli av med de trista betongplattorna. Även den lilla nätta grushögen från omdräneringen, synlig till höger på första bilden här nedanför, blev vi av med till sist.

Slide 1
Slide 2
Slide 3
Slide 4
Slide 5
Slide 6
Slide 7
Slide 8

Efter att ha hållit på och nött med rivning och renovering av källaren under hela 2014 var det otroligt skönt att få jobba fokuserat under en hel helg. Jobbet i källaren har känts som ett evighetsprojekt med målet vid en avlägsen horisont. Här fick vi istället chansen att verkligen kunna jobba på – ända tills det vi håller på med blir klart! Allt toppades med en lyxig barnfri middag på kvällen, vilken succé!

Tillfredsställelsen i att se just de här plattorna på plats är svår att beskriva för en utomstående, men jag ska försöka i alla fall. Mycket grundar sig på att jag ju gått och sett dem ligga travade och ta plats i trädgården sen februari 2013. Sedan finns det ju andra i familjen som verkligen inte gillar när man, som jag gärna gör, lagrar bra-att-ha-saker för en odefinierad framtida användning… Men slutet gott, allting gott, för faktum är att ända sen en helg i mitten av september blir vi nu båda två lika glada varje gång vi kliver ut genom ytterdörren!

Att bo i skogen

Bilden visar baksidan med att bo med skogen på baksidan, höhö…

När vi flyttade in undrade vi hur det var möjligt att vansköta sitt hus så pass mycket att vattnet rann in och väggarna ruttnade på sina ställen. Med några års egen erfarenhet vet vi nu att det går rätt fort att fylla en hängränna med tallbarr och eklöv…

Så är man inte pigg och rask eller kanske rentav i nittioårsåldern så är det nog lätt att bortse från rensningen av hängrännorna på vår och höst.

Nyfiken på alternativa vägar som jag är har jag letat efter olika lösningar på problemet med skräp i rännorna. Bor man med träd nära huset och ett platt, eller nästan platt tak, så blir det mycket skräp…

Första hösten gjorde jag ett allvarligt försök med remsor av putsnät i rännan. Det visade sig ställa till det mer än det hjälpte för barr och annat som tog sig genom nätet fastnade istället för att rinna iväg. Andra året la jag upp de där remsorna på taket istället, för alltid gör de väl nån nytta… Men barr och annat blev ju liggande på taket istället. I år gjorde jag ett nytt försök med mina remsor, fast nu ligger de ovanpå hängrännorna.

Jag återkommer nästa år med en uppdatering av hur årets lösning funkade…

Så småningom blir jag väl tvungen att falla till föga och köpa in lite såna här prylar från Leafguard

Leafguard

Det finns i alla fall någon som gjort nåt seriöst åt problemet!

 

Takpapp – I love U!

Vi lyfter på locket…

och vad kommer vi hitta där? Ja det är snart dags att ta av locket på lilla huset och titta hur det egentligen är ställt där uppe… Dags att ta tjuren vid hornen alltså för taket är ju så klart en rätt viktig del av huset!
En gammal visdom slår fast att bara huset har det bra om fötterna (grunden/källaren) och om huvudet (taket) så klarar det många år av vanskötsel innan nåt allvarligt sker. Tyvärr är ju det inte fallet med vårt lilla hus – så ett och annat har ju hänt under de senaste åren.

Förutom behovet av ny taktäckning, dvs den svartgrå takpappen som man ser utifrån och underlagspappen som man lägger först kommer säkert en hel del av den gamla råsponten att behöva bytas också.
Jag vill ju helst behålla så mycket som möjligt av det gamla, särskilt med tanke på virkeskvaliteten och hur tunn dagens råspont är, men när pappen sviktar när man går på den här och var – så inser till och med jag att den delen ska nog bytas! Förhoppningsvis får vi till så att vi hittar samma dimension som den gamla, på ett eller annat sätt. Jag vet andra som köpt spontade golvbrädor istället för råspont för att komma upp i tjocklek.

Under råsponten så ska sedan vindsbjälklaget tilläggsisoleras med cellulosafiber. Enligt snickaren så finns en firma på Ingarö som säljer isolering och hyr ut maskinen som behövs för att blåsa in lösullen mellan takstolarna, ovanpå den befintliga isoleringen av såg- eller kutterspån. Beräknad kostnad med isolering och hyra av maskin är cirka 15000. Tillkommer arbetskostnaden då förstås…
Exakt hur vi löser själva påfyllningen kvarstår att se – det är ju knappt så att det går att krypa runt där inne, jag hoppas vi kan göra det mesta från ovansidan om man tar bort några av de översta och nedersta brädorna, eller också är det helt feltänkt (!?)

Viktigt att tänka på när man tilläggsisolerar är ju vad det är för typ av hus och vilken isolering som ligger där redan. Ett äldre trähus som vårt måste tilläggsisoleras med ett hygroskopiskt material, som kan ta upp och avge fukt, och inte med andra typer som inte klarar det. Anledningen är att det inte finns något tätt skikt i taket som hejdar fukten från rummen under. Den måste istället kunna röra sig fritt upp genom taket. Cellulosafibern klarar sig bra utan täta skikt vilket inte glas- eller mineralull gör. Eftersom den kan ta upp och avge fukt utan att skadas kan den dessutom balansera den ökade fuktutfällningen som blir på vinden när temperaturen sjunker – i och med den förbättrade isoleringen. Mycket att tänka på för att få allt rätt…

Slutligen ska vi ju också förbereda för en ny skorsten för braskaminen som jag längtar efter… En ond aning har Dick slagit mig – jag har inte kollat upp så att kommunen godkänner nya skorstenar och kaminer i området (!) bäst att göra innan vi köper den 🙂
Det jag däremot vet med säkerhet är att installation av braskamin numera kräver en bygganmälan till kommunen – nytt enligt senaste PBL – tack Bygginfo 🙂

Mer om yttertaket och de fina detaljlösningarna kommer i ett annat inlägg! Kul om du orkade läsa enda hit!