Etikettarkiv: Riksintresset Gustavsberg

Ett kulturarv som försvinner

I senaste NVP finns en artikel med den braskande rubriken ovan – ”Ett kulturarv som försvinner”. Ett kulturhistoriskt mycket värdefullt tegeltak har nu hamnat på soptippen helt i onödan – och ersatts av nytillverkade betongpannor.

Ännu en gång blir riksintresset Gustavsbergs porslinsfabrik naggat i kanten. Orsaken verkar vara lika delar okunskap och ointresse hos fastighetsägaren tillsammans med en långt gången brist på information från kommunens sida.

Kan inte kommunen åtminstone försöka värna de kvarvarande tegeltaken med Chamottetegelpannor? Tillverkade här i Gustavsberg… Jo det är hög tid att börja informationskampanjen nu! Fastighetsägare måste upplysas om vad de får och inte får göra, husen måste märkas ut med skyltar och plaketter, nya informationstavlor tas fram och Gustavsbergs alla skolbarn vallas runt och utbildas i sin lokala historia.

Det är trist när okunskap och klantighet får följder som är omöjliga att laga eller återställa. Men tyvärr är det inte bara enskilda fastighetsägare eller föreningar som saknar kunskap och förståelse för det kulturhistoriska riksintresset. Sommaren 2013 revs en ovanligt gedigen ekonomibyggnad längs Gamla vägen i Höjdhagen. En enkel men vacker länga som fastighetsägaren lämnat åt förfallet. Huset hade handsmidda beslag på portarna och samma typ av tegeltak som det som nu hamnade på soptippen. Rivningslov gavs utan större eftertanke och så försvann ännu en liten del av riksintresset i en hög med damm – trots dåvarande kommunantikvariens protester.

Sommarvandring

Igår deltog jag och delar av familjen i Värmdö kommuns och kulturenhetens förträffliga initiativ med sommarvandringar.  Kommunantikvarien Ewa Juneborg och landskapsarkitekt Anna Enberg från Värmdö kommun berättade och förklarade mer om funktionalismen och det gröna kulturarvet i tre klassiska områden i Gustavsberg – Höjdhagen, Grindstugärde och Hästhagen. Kommunens sommarvandringar är enkelt sätt att lära sig mer om sin närmiljö. Det finns några chanser kvar i år  – läs mer om vilka platser och datum som gäller på kommunens hemsida.

Slide 1
Slide 2
Slide 3
Slide 4
Slide 5

Förutom ny kunskap om närmiljön så fick jag också veta att kommunen inventerat alla ekar i centrala Gustavsberg. Alla ekar med en diameter på över en meter ska man då ha kikat extra noga på och sett till att märka ut. Jaså sa ja, men hos oss har ni inte varit – vår stora ek är mer än 1m i diameter, tror jag i alla fall… Osäker på den exakta storleken på vår största ek skyndade jag sen hem och mätte den i augustimörkret… och ja den var faktiskt lite mer än 1m i diameter! Så nu får allt kommunen komma och inventera – tänk om vi har Gustavsbergs största privatägda ek? Vilken ära…

Sommarvandringar 2015

Ni har väl inte missat Värmdö kommuns sommarvandringar 2015? Det är Kultur- och Fritidsenheten som delar med sig av sina kunskaper om de unika natur- och kulturmiljöerna som finns i kommunen. Läs mer på Värmdö kommuns hemsida!

Särskilt intressant är så klart vandringen onsdag 19 augusti som inleds uppe hos oss i Höjdhagen. Vi ses!

Gustavsbergs gröna kulturmiljöer II, tema: funktionalism 

Onsdag 19 augusti kl. 19.00 – 20.30 Vandring i Gustavsberg där vi tittar på de gröna bruksmiljöerna och funktionalismens bostadsområden. Vi besöker flera av Gustavsbergs kulturhistoriska områden och ser här hur man har hanterat grönskan och naturen i planeringen och gestaltningen. Det gäller både de äldre bruksgatorna och de funktionalistiska områden som ritades av arkitekten Olle Thunström från 1930-1960-tal.

Samling: Korsningen Höjdhagsvägen – Formarstigen, Gustavsberg, kl. 19.00. Pris: 80 kr betalas kontant på plats. Ciceroner: Anna Enberg, landskapsarkitekt och Ewa Juneborg, kommunantikvarie. Arr. Värmdö Kultur- och fritidsavdelning.

Lite inspiration från 40-talet

Jag gjorde nyligen en djupdykning i ett välsorterat arkitekturbibliotek och en av skatterna jag fann var den här fantastiska lilla illustrationen. Den fanns  i en bok utgiven för bra länge sen, och det var en slags krönika över KF Arkitektkontors produktion, kanske rentav ett väldigt påkostat, dåtida reklamblad?

Teckningen visar i alla fall med en finstämd inlevelse hela det lilla liv som man på arkitektkontoret föreställde sig skulle kunna pågå i de nybyggda Vinkelbodarna, då nån gång på 1940-talet. Visst ser det trivsamt ut!

Tiderna förändras snabbt ibland och en familjs krav på sitt boende också. Redan på 1960-talet räknade man Vinkelbodarnas 55 kvadratmeter som för lite och husen har också växt på många olika sätt sen dess. Idag är de flesta Vinkelbodarna utbyggda med åtminstone ett rum till. Inte sällan är det just den utbyggnad på ca 20kvm, med ett eller två sovrum, som fanns inritad på den ursprungliga planen. De flesta har också tagit bort väggen mellan kök och matplats för att få ett större kök med bättre möjligheter till social matlagning. Men än så länge finns det i alla fall ett par stycken ursprungliga  ”2 rum och kök” kvar i Höjdhagen, kanske även något med ursprungligt kök och matplats kvar?

Finns det huset tycker i alla fall jag att det snarast skulle köpas in av kommunen, göras till byggnadsminne illa kvickt och sen hyras ut till den nuvarande ägaren… Men då alltså med tillvaron som en ”Vinkelbod original” tryggad för all framtid!

Vinkelbodarna i Gustavsberg

I god folkbildande anda har jag idag skrivit av innehållet i en av de första artiklarna jag fick tag på i ämnet vinkelbodar och Höjdhagen. Nedanstående lilla hyllning till vårt område är skriven av Byggnadsstyrelsens legendariske chef arkitekten Lennart Holm. Artikeln är hämtad från boken ”HUS – 27 arkitekters val ur svensk byggnadskonst” från 1965 där dåtida svenska arkitektkändisar har valt ut och beskrivit sina favoriter. Den hamnade i mina händer tack vare min mycket hedervärde och mycket seniore kollega Harald.

Vinkelbodarna i Gustavsberg
LENNART HOLM

Jag kan tvivla på spontaniteten i mitt val av arkitektoniska favoriter. Alltför ofta finner jag någon annan grina bakom husknuten, t.ex. någon av dem som mer än andra försökt förmå mig att självständigt uppleva och värdera arkitektur: Nils Ahrbom eller Erik Lundberg. Men jag kan inte rubbas i min tillförsikt till den arbetsmetod som jag spårar hos mina favoriter. Mitt exempel får därför mera tyngd som metod än som resultat. – Det är problemlösningen som är skön.
Problemet var detta. Gustavsberg har ett utsatt läge. Stockholms rika arbetsmarknad lockar, nu som då, på trettiotalet. För den industri, som KF då nyligen övertagit och som nu skulle expanderas till en prisbildande marknadskomponent, gällde det att skapa reella värden som arbetskraften kunde väga mot storstadens dragningskraft. Ett sådant värde var den interna demokratin, försöket att göra varje arbetsinsats intressant, viktig, skapande. Ett annat var bostadsförsörjningen och dess kollektiva service. Att i en tid, då ett rum och kök i en hyreskasern ännu var en dyr familjebostad, kunna erbjuda industriarbetarna egnahem om 2 rum och kök blev uppgiften som KF :s arkitektkontor skulle lösa.
Ett villkor var ett ekonomiskt markutnyttjande. Råmarken var väl inte så dyr, men gator och ledningar måste utnyttjas hårt. Husen måste ligga tätt. En genomgång av den gängse småhusproduktionens typer, som arkitektkontoret gjorde, visade inga varianter lämpade för ett samhälleligt byggnadssätt. Radhuset, som Stockholmsutställningen propagerat för och som KF just provat på Kvarnholmen, mötte ännu psykologiskt motstånd. Vinkelhuset, som skyddade sitt eget uterum, krävde föga utrymme. Kunde det också bli en bra bostad? Och en acceptabel gestalt?
Ett annat villkor var att utnyttja en ny produktionsteknik på ett för stunden maximalt sätt. Det var inte detsamma som att låtsas industriell form – det var att acceptera förenklat hantverk. Det var också att inse den nya frihetsgrad i planlösningen som centralvärmen gav – något som inte heller hade hunnit sätta spår i den gängse småhusproduktionen.
Så sållades vinkelbodarna i Höjdhagen fram, mellan vilja och kunna. Planlösningen fick utgå från att även 2 rum och kök är en otillräcklig familjebostad. Kökets matplats skiljs ut för att också kunna tjäna som sovalkov. Tillbyggnadsmöjligheter redovisas redan i grundplanen; och tomtutrymme reserveras. Köks- och sanitetsutrustning ligger över trettitalsstandard. Intervjuundersökningar som gjordes i Gustavsbergs bostäder i femtitalets början visade ändå hur urvuxna husen hunnit bli. Familjebostaden är idag ett betydligt större och mer sammansatt maskineri. Men vinkelbodarna tillhör de första realiserade försöken att behandla bostaden som ett redskap för familjelivets funktioner, även där de ekonomiska ramarna var trånga.
Storheten i Olof Thunströms Höjdhagen ligger för mig i den restlösa konsekvensen från detalj till helhet. Stadsplan och takfotsdetalj har ett direkt och påtagligt samband, är liksom alla andra enskildheter vägda på den guldvåg som heter resursernas optimala utnyttjande. Under detta starka tryck har arkitekten skakat av sig varje band av historisk eller modernistisk ”stil” och skapat ett av de få självklara tilläggen till den svenska bruksarkitekturens tradition.

Slide 1
Slide 2
Slide 3


Bildtext bild 2,3,4
Bottenplan, takfotsdetaljer och situationsplan till Olof Thunströms vinkelbodar i Höjdhagen, byggda av KF i början av 30-talet.

Bildtext bild 4
l planen redovisas en för tiden framsynt familjebostad om två rum och kök där matplatsen kan användas som sovalkov. En eventuell tillbyggnad med två rum redovisas också. Uteplatsen i vinkeln blir ett allrum under den vackra årstiden.

Vad händer med Ekedalsskogen?

Hos mig och hos många andra finns en stor oro efter valet 2014. Vad ska hända med Ekedalsskogen i och med att de styrande i Värmdö återigen har öppnat upp för en ny väg rakt genom skogen. Svårt att tänka sig en sämre idé.
Uppropet Rädda Ekedalsskogen var med och såg till att vi fick ha skogen kvar förra gången den var hotad. Gå med i gruppen, den hjälper dig att vara uppdaterad på vad som planeras i kommunhuset. 1200 namnunderskrifter och en mindre folkstorm mot vägbygget blev det förra gången, men Allianspolitikerna tycks ha lätt att glömma…

Snösmältningen i Ekedalsskogen runt Stens träsk är fantastiskt fin. Förutom den lilla tjärnen finns en liten översvämmad skogsmark, stammar och stubbar som står rakt upp och ned i isen eller vattnet.

Förra året såg vi också en liten kungsfågel precis här.

Slide 1
Slide 2
Slide 3

Fabrik i förändring

En kvällstur med barnvagnen i veckan som gått förde oss ned till och runt på fabriksområdet i Gustavsberg. Verkligen oväntat att se ett så kraftfullt intresse för industrihistoriska kulturmiljöer hos sonen i så unga år!

Det händer i alla fall mycket på fabriksområdet. 2500 nya bostäder ska byggas, alla de stora jättarna är där med sina byggsystem och gör det de brukar. Billigast möjliga lösningar som ser maximalt ljusa och fräscha ut i mäklarnas annonser… Synd att inte ett enda nytt hus blir ett tegelhus. Alla de gamla är ju av tegel och fasadmaterial sägs ju vara en av de saker man kan styra i detaljplanen.
Den gamla mäktiga sanitetsporslinsfabriken (tror jag) ska i alla fall omvandlas av en lokal aktör, Blå Eken, och kanske, kanske är det en liten ljusglimt i det arkitektoniska mörkret. De har ju i alla fall något spännande att utgå ifrån – så får vi se hur de förvaltar betongstommen som ni ser på bilderna. Snart är det nämligen bara stommen kvar av fabriken…

Slide 1
Slide 2
Slide 3
Slide 4
Slide 5
Slide 6
Slide 7
Slide 8
Slide 9
Slide 10
Slide 11
Slide 12
Slide 13

De sista bilderna visar en annan del av området, nån slags industrihall som verkar på god väg att bli till något helt annat, festligt att dörren står kvar men inte väggen.

Läs förresten mer ljuvlig mäklarprosa och en del vibrerande brösttoner om hur fantastiskt det kommer att bli på nya fabriksområdet här: www.gustavsberg.nu.

Tråkiga nyheter

När jag kom hem i eftermiddags möttes jag av otroligt tråkiga nyheter. Några inte alltför avlägsna grannar hade under dagen tagit ned i stort sett alla träd på sin tomt, inklusive vad som i mina ögon varit områdets absolut ståtligaste tall.
Nu är den omvandlad till en rishög och fyra-fem stockar. Tråkigt och kortsiktigt tycker jag. Jag räknade till minst 110 årsringar på stubben och som väntat hade tallen inte ett spår av röta eller andra skador. Den hade kunnat stå i hundra år till utan problem.

Mycket av Höjdhagens karaktär ligger i husen, men lika mycket av charmen finns i naturen, ståtliga evighetsträd som ekar och tallar, som när de tas ned, oftast helt i onödan, förändrar så mycket mer än bara den egna tomten.

Gjort är gjort och tallen kommer aldrig tillbaka. Tyvärr kommer varken vår generation och knappt nästa generation heller att få möjlighet att uppleva ett så stort träd på den platsen igen…

Riksintresset Gustavsberg

Tänkte passa på att bättra på allmänbildningen lite genom att gratulera alla oss som bor i Höjdhagen, såväl som stora delar av övriga Gustavsberg faktiskt. Vi bor alla mitt i riksintresset Gustavsberg. En miljö som anses ha så unika egenskaper att den är riksintressant!

Mer information om Sveriges alla riksintressen finns på Riksantikvarieämbetets hemsida eller på Kulturarv Stockholm. På Värmdö kommuns hemsida finns också den här kartan över kommuns kulturmiljöer som visar att stora delar av vår vackra skärgårdskommun utgörs av riksintressen av olika slag.

Riksantikvarieämbetets beskrivning:

Gustavsberg [AB 56] (Gustavsbergs sn)
Motivering:
Brukssamhälle med obruten industriell verksamhet alltsedan 1600-talet och det samhälle detta skapat, framför allt präglat av 1800-talets patriarkaliska industrisamhälle och 1900-talets industri med anknytning till folkhemstanken och kooperationen KF. (Industrimiljö).
Uttryck för riksintresset:
Byggnader och anläggningar som visar de olika tidsskikten i brukssamhällets utveckling. Industribyggnader för olika ändamål, där industriprocessens alla led kan följas samt kontorsbyggnader och andra anläggningar för produktionen. Offentliga byggnader samt bostäder av olika typ och för skilda sociala grupper. Planering av utbyggnadsområden från 1930, 40- och 50-talen där denna bygger vidare på den gamla brukskaraktären.
I området ingår även:
Sommarnöjesmiljö med sommarvillor från 1870- och 1880-talen vid Farstasundet väster om Gustavsbergs samhälle, som i sin utformning speglar tidens arkitekturströmningar, bl.a. den fornnordiska inspirationen.

Hämtat direkt från sidan 46 i PDF på Riksantikvarieämbetets hemsida:
http://www.raa.se/app/uploads/2012/06/AB_riksintressen1.pdf