Lite källarhistoria

Vårt fina lilla funkishus i Höjdhagen är ett av cirka 70 hus som ritades av Olof Thunström på KF Arkitektkontor och byggdes av Gustavsbergs porslinsfabrik mellan 1937 0ch -42. Vid första anblicken ser husen ut att från början ha varit likadana under hela perioden, men under byggåren förändrades byggtekniken en hel del medan utseendet förändrades rätt lite. En av de stora synliga skillnaderna är källarvåningen.

Jag har av grannar fått höra olika historier om skillnader mellan husen och också anledningarna till dem. De första husen byggdes till exempel med en liten källare under en dryg tredjedel av det ursprungliga huset. Källaren var avsedd som pannrum med en vedpanna och hade små låga källarfönster och ett gjutet betongbjälklag ovanför. De senare husen, däribland vårt, grävdes inte ned så djupt utan fick en högre sockel och betydligt större källarfönster, och dessutom källare under hela huset. Går man runt i området kan alltså snabbt se vilka hus som är byggda först.

IMG_9173
Ett annat hus med de lägre källarfönstren. Här synliga strax innan de försvinner in i en tillbyggnad. (Foto: AE 2014)

En granne berättade att den ursprungliga källaren var en följd av Thunströms tanke om att människan skulle bo nära marken. När de senare husen byggdes under krigsåren 1939 till 1942 var Thunström inkallad (?). Kanske var det mer praktiskt lagda byggmästare som ansåg att det var bättre med en källare som inte var så djupt nedgrävd i marken. Det blir ju både mindre att gräva ut på bygget, och dessutom bättre möjlighet till fönster i källaren. Min egen reflektion är att man på 40-talet hade rätt begränsade möjligheter att bygga täta källarväggar. Kanske påverkade erfarenheter från fuktiga källare i de första husen när man nu byggde vidare, några år senare.

IMG_0388
Vinterbild på vårt hus, byggt 1941, med den högre sockeln och tre kvadratiska källarfönster ca 90x90cm. (Foto: AE 2011)

Det är lätt att förstå Thunströms arkitektoniska tanke, en låg källare stämmer med enplanshusens allmänt låga profil med flacka, nästan platta sadeltak. Ja, de första husen står så lågt att sockeln gärna försvinner redan bakom en lite lätt vanskött gräsmatta. Helt i modernismens anda markerar Thunström mot traditionellt byggande med högre socklar och väljer istället att knyta an till det svenska torpet med en klassisk ”torpargrund”. Men som de flesta traditioner finns det goda orsaker till varför de finns och rent praktiskt är det av flera skäl bättre att flytta upp golvet en bit från marken.

Under 2014 har vi ägnat många hundra timmar åt att bygga ett lek- och gästrum i vår källare. Därav den här utvikningen om källare i Höjdhagen. När tid finns ska jag berätta den fantastiska historien om vår ombyggda källare…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload the CAPTCHA.