Valborg vid Strandvik

Vilken lyx att ha ett riktigt Valborgsfirande med brasa, kör och ett sprakande fyrverkeri precis in på knutarna!

Trots att själva huset Strandvik stått och förfallit ett bra tag nu så är det fortfarande en vacker fond till parken och Farstaviken. 

Värmdö kommun har nyligen återupptagit planarbetet med Strandvik och diskussionerna med markägaren JM. JM-företaget Seniorgården har planer på att exploatera parken med nya hus och göra Strandvik till seniorboende. Jag undrar hur det går med Valborgsfirandet då – om parken ska bli en halvprivat innergård?

Nästa gåta…

Min förra gåta med konstverket på den slammade fasaden var antingen för svår eller helt ointressant för läsekretsen – den renderade i alla fall inte i någon större debatt eller storm av inlägg. Jag har gett en sista ledtråd i kommentarsfältet men återgår nu till mer trygg mark: intressanta stenläggningar! Den här har jag hittat inte långt från där KFAI hade sitt kontor när det begav sig. Lite mer Söder om den platsen dessutom…

Skottkärror av varierande kvalitet…

Just nu finns tre skottkärror i familjens ägo. En är främst avsedd för barn att leka med geggamojja i, en är en renoverad gammal trotjänare, i tjock och fin plåt, som ingick i husköpet (min favorit så klart). En är en nästan ny skottkärra från Biltema, vinglig och bucklig efter första lasset stenar, punkterad, skev och allmänt hopplös. Ni får gissa själva vilken bild som visar vilken kärra… Efter en kort betänketid kommer här vårt enkla budskap:

1) Undvik billiga skottkärror från tex Biltema, de kan möjligtvis hålla för stora barn att leka med geggamojja i.

2)Du som har en gammal och trasig skottkärra bör tänka till en gång till innan den hamnar på tippen. Robustare grejer får man leta efter! Ofta går det fint att bara byta ut handtagen, bultarna eller hjulet eller vad det än är som är fel.

3)Har du en som du tänkt slänga, kan du istället få ge den till oss, vi har en lucka i vagnparken nu när vår Biltema-kärra får bli fågelbad istället…

Slide 1
Slide 2

Lite inspiration från 40-talet

Jag gjorde nyligen en djupdykning i ett välsorterat arkitekturbibliotek och en av skatterna jag fann var den här fantastiska lilla illustrationen. Den fanns  i en bok utgiven för bra länge sen, och det var en slags krönika över KF Arkitektkontors produktion, kanske rentav ett väldigt påkostat, dåtida reklamblad?

Teckningen visar i alla fall med en finstämd inlevelse hela det lilla liv som man på arkitektkontoret föreställde sig skulle kunna pågå i de nybyggda Vinkelbodarna, då nån gång på 1940-talet. Visst ser det trivsamt ut!

Tiderna förändras snabbt ibland och en familjs krav på sitt boende också. Redan på 1960-talet räknade man Vinkelbodarnas 55 kvadratmeter som för lite och husen har också växt på många olika sätt sen dess. Idag är de flesta Vinkelbodarna utbyggda med åtminstone ett rum till. Inte sällan är det just den utbyggnad på ca 20kvm, med ett eller två sovrum, som fanns inritad på den ursprungliga planen. De flesta har också tagit bort väggen mellan kök och matplats för att få ett större kök med bättre möjligheter till social matlagning. Men än så länge finns det i alla fall ett par stycken ursprungliga  ”2 rum och kök” kvar i Höjdhagen, kanske även något med ursprungligt kök och matplats kvar?

Finns det huset tycker i alla fall jag att det snarast skulle köpas in av kommunen, göras till byggnadsminne illa kvickt och sen hyras ut till den nuvarande ägaren… Men då alltså med tillvaron som en ”Vinkelbod original” tryggad för all framtid!

Ur ”Guide till Stockholms arkitektur”

Längre ned på sidan följer ett utdrag ur texten som beskriver Höjdhagen och andra delar av Gustavsberg för arkitekturintresserade Stockholmsbesökare.
Sid 274 ur boken Guide till Stockholms Arkitektur.
Själva boken beskrivs så här av förlaget:

I Guide till Stockholms arkitektur presenteras med foton, ritningar och text mer än 400 byggnader från Stockholms äldsta historia fram till våra dagar. Sedan första utgivningen 1998 har boken blivit ett standardverk för alla som intresserar sig för den arkitekturskatt som finns i Stockholm och dess omgivningar.

Thun-Olles hus i Höjdhagen, Hästhagen och på andra platser i Gustavsberg räknas alltså av författaren till några av de viktigaste byggnaderna i Stockholmsområdet – inte illa!
På motstående sida i boken (sid 275) beskrivs Gunnar Asplunds världsberömda sommarhus Stennäs på Lisö vid Nynäshamn. Av en slump är det också ett av sex utvalda hus som nyligen presenterades i programserien Nordiska hus på SVT. Läs inlägget om Nordiska hus här!
Vill du köpa boken – besök Arkitektur Förlag.

GUSTAVSBERG
KF:s arkitektkontor/Olof Thunström, 1937-51. Hästhagen, Höjdhagen, Grindstugärde, Gustavsberg.
Efter det att Kooperativa Förbundet köpte AB Gustavsberg år 1937 vidtog en omfattande utbyggnad av samhället med Olof Thunström på KF:s arkitektkontor som huvudsaklig arkitekt. Vinkelbodarna i Höjdhagen (1) på Höjdhagsvägen, Dalvägen, Brännarstigen m fl, ett område med ett 70-tal enfamiljshus från 1938-40 blev en av de första insatserna. Husen har 2-3 rum och kök med skyddad uteplats i sydväst. Grindstugärde (2) på Gamla vägen m fl. från 1944-45 var det första radhusområdet. Husen byggdes i gammalt tegel från en fabrik som rivits strax innan.  Husen vid Mariaplan ritades 1945 och består av fem huslängor grupperade kring en avlång gårdsplan. Hästhagen (Hästhagsvägen,

Sadelvägen, Gamle Svartens väg) bebyggdes åren 1948-49 med punkthus och lamellhus i små enheter. Hästhagsterrassen med tre längor radhus tillkom strax därefter. Thun-Ollevägen (efter Olof Thunströms smeknamn) började bebyggas i slutet av 40-talet med radhus. Samme arkitekt har även ritat Kvarnbergsskolan i början av 50-talet och det runda kommunalhuset (1954). Kartan nedan från 1950-talet.

karta_1950tal