Kategoriarkiv: Husresan

Veckans TV-tips – Nordiska Hus

Idag tar jag chansen att tipsa om en programserie som visas nu på SVT och på SVT Play (första avsnittet visas till 20/3). Det är en liten delikatess med sex avsnitt på ca 30 minuter, i varje avsnitt skildras ett nordiskt bostadshus från 1900-talet. Programledaren är dansk arkitekt och hon har med sig en amerikansk (!) expert på nordisk arkitektur. Upplägget bådar onekligen gott…

Från SVT:s hemsida om programserien:

”I programserien Nordiska hus får vi följa med in i sex av Nordens mest fantastiska bostadshus byggda på 1930-1960-talet. Husen markerar en guldålder i det som kom att kallas den nordiska funktionalismen. Husen är noga utvalda av den amerikanska arkitekten, Michael Sheridan från New York, som specialiserat sig på nordisk arkitektur. Tillsammans med den danska arkitekten Eva Harlou besöker han dessa mästerverk som ritats av bland andra Gunnar Asplund, Bruno Mathson, Ralph Erskine och Jørn Utzon.”

Efter att ha sett de första tre avsnitten så känns programmen tyvärr lite väl snabbt ihopsatta. Samma arkivbilder från Stockholmsutställningen 1930 och samma speakersnack har körts i alla tre avsnitten. I presentationen av avsnittets huvudperson/-byggnad berättar den svenska speakern dessutom i princip samma sak som den amerikanske experten säger två minuter innan eller efter. För de som uppfattade innehållet första gången blir det snabbt väldigt tjatigt. Känslan av att ”koka soppa på en spik” känns så onödig när det finns så väldigt mycket mer att berätta än vad som ryms på 30 minuter – både om husen och om arkitekterna!

Sen är det beklagligt att ritningarna; plan, sektion och fasad, bara svischar förbi som allra hastigast. Eller är det mer är en yrkesskada att vara intresserad av ritningar? För varje hus har man däremot byggt en modell som snurrar runt i bild och ger lite bättre förståelse för placeringen på tomten och husens utsida. De sekvenserna kunde fördjupats och kombinerats med lite betoning av husets viktigaste idéer eller detaljer.

Bra ansats – halvbra resultat. Jag kommer givetvis att se alla avsnitt… Ja, sen missade de ju så klart att komma förbi hemma hos oss också!

Detaljer som gör skillnad – del 2

Här kommer den spännande fortsättningen på Detaljer som gör skillnad – del 1. Där berättade jag lite om den första ritningen vi hittade i Arkitekturmuséets ritningsarkiv. 

Den andra ritningen däremot är ett mer oväntat val, och det är också utifrån den som jag formulerar det här inlägget. Ritningen består av tekniska snitt genom tre olika situationer där yttervägg möter tak. Där den första ritningen beskriver huset som helhet är den andra däremot en riktig djupdykning in i hur man faktiskt ska sätta ihop de olika träbitarna vid ett par olika situationer.

Detalj_Höjdhagen_skala_1-1

Den här fokuseringen på mötet mellan tak och vägg gjorde mig först förvånad. Varför finns just den ritningen sparad i arkivet? Men det var innan jag bekantat mig mer med vårt hus och de andra husen i området. Det visade sig snart att vårt hus, älskat men vanskött under många år, var ett av få som också hade kvar de ursprungliga takdetaljerna vi ser på ritningen.

Vad är det som är så speciellt med det då? Egentligen är det inte så komplicerat utan en enkel och praktisk, ja rentav hantverkarvänlig, lösning som Thunström och hans kollegor valde till husen i Höjdhagen, nån gång i mitten av trettiotalet.

Här är några bilder som visar på skillnaden i uttryck mellan de hus som har kvar den ursprungliga lösningen och de som förvanskats med olika täckplåtar i mötet mellan tak och vägg.

IMG_5122IMG_5121IMG_5122IMG_5120
IMG_2476
IMG_5123

Den ursprungliga lösningen (bilderna till vänster) tycker jag är ett mycket elegant möte. Taket upplevs som en enkel pappklädd skiva som sticker ut och ned en lite bit över vindskivornas vita (nåja…) trä. Takskivan rår bara en fem centimeter över vindskivorna som i sin tur är satta så nära fasadlivet som det bara går. Resultatet är en liten takdetalj med ett nästan minimalt taksprång. Tack vare det blygsamma taksprånget framstår husen mer som skarpskurna geometriska former än som vanliga röda stugor.

Om det är funktionellt med så små taksprång eller inte kan diskuteras, men att taken inte sticker ut mer än en dryg decimeter från väggarna bidrar onekligen till husens ovanliga karaktär. Faktiskt så mycket att det är den enda ritningen förutom planen som finns arkiverad (vad vi vet).

Vindskivorna är nästan minimalt små, uppdragna och indragna in under den utskjutande takskivan. I och med att man använder papp istället för lösningar med täckande plåtar sparade man in både på materialkostnad och en eventuell plåtslagare. Argument som är giltiga än idag. Det är varken svårare eller dyrare att behålla eller återskapa den rätta takdetaljen – tvärtom gick det väldigt lätt när vi la om taket och renoverade takfötterna 2012! Det handlar bara om att veta hur och varför man ska göra det. Varför har jag just berättat om – och hur kommer i nästa inlägg. Då ska jag även visa några före och efter-bilder på våra restaurerade takdetaljer!

Detaljer som gör skillnad – del 1

När det stod klart att vi hade blivit med hus var en av de första saker vi gjorde en undersökning av vilka ritningar som fanns att få tag på. Det gick snabbt att ta reda på att KF arkitektkontor och Olof Thunström fanns i Arkitekturmuseets arkiv, men när Caroline var på plats visade det sig bara finnas två (2!) ritningar från Höjdhagen.

Intressant nog är det samma två ritningar som återkommer i litteraturen när det skrivs om Vinkelbodarna och Höjdhagen. Min slutsats är att någon har någon gång kommit fram till att mycket av det som är viktigt med husen kan utläsas ur just de två ritningarna, kanske Thunström själv?

Planritning

Den första ritningen är själva planritning, den visar hur husets olika rum förhåller sig till varandra, det vi kallar planlösning. Husen är väldigt effektivt planerade med mycket få kommunikationsytor. Vår hall på 2,5kvm har till exempel sex (!) dörrar – i princip all väggyta är dörrar till husets olika rum. Trots sin litenhet har huset flera viktiga bostadskvalitet; som rundgången genom köket och vardagsrummet med ljus från flera håll. Ett rum ligger avskilt från de övriga vilket möjliggör att familjen har olika tider.

Det var något om husets mycket effektiva planlösning och den ena av de två ritningar som förekommer i litteraturen om husen i Höjdhagen.

Läs mer om den andra ritningen i inlägget Detaljer som gör skillnad – del 2.

Se planen som PDF

Renovera eller blogga?

Hej alla trogna läsare…

Ni som försökt följa vår blogg har säkert lagt märke till att det inte händer särskilt mycket på den här fronten. Som för det mesta annars är det tiden som är den svaga punkten i tillvaron. Hur ska man hinna med vardagslivet med jobb, familj, barn, hushåll och hobbys och på samma gång komma vidare med en genomgripande renovering av ett hus med stort behov av kärlek?

Jag har inte kommit på svaret ännu men letar fortfarande. Sen vi startade med bloggen har det varit lite si och så med motivationen och det har varit lätt att skippa skrivandet till förmån för renoverandet. Just nu känner jag däremot en liten nytändning och har faktiskt lust att dela med mig av våra erfarenheter av renoveringen och annat.

Inte minst för att alla som funderar på att flytta hit till Höjdhagen ska hitta något lite mer spännande än gamla mäklarannonser när de söker på Höjdhagen eller Vinkelbodarna. Våra hus och atmosfären i vårt område är något unikt och en viktig del av såväl Sveriges arkitekturhistoria som av Riksintresset Gustavsberg. Eftersom husen och området inte är skyddat av någon särskilt stark lagstiftning är den bästa garanten för att områdets unika karaktär bevaras och samtidigt utvecklas att alla som bor i Höjdhagen, nu och i framtiden förstår vad vi är en del av.

Läs gärna lite mer om Riksintresset Gustavsberg!

Att bo i skogen

Bilden visar baksidan med att bo med skogen på baksidan, höhö…

När vi flyttade in undrade vi hur det var möjligt att vansköta sitt hus så pass mycket att vattnet rann in och väggarna ruttnade på sina ställen. Med några års egen erfarenhet vet vi nu att det går rätt fort att fylla en hängränna med tallbarr och eklöv…

Så är man inte pigg och rask eller kanske rentav i nittioårsåldern så är det nog lätt att bortse från rensningen av hängrännorna på vår och höst.

Nyfiken på alternativa vägar som jag är har jag letat efter olika lösningar på problemet med skräp i rännorna. Bor man med träd nära huset och ett platt, eller nästan platt tak, så blir det mycket skräp…

Första hösten gjorde jag ett allvarligt försök med remsor av putsnät i rännan. Det visade sig ställa till det mer än det hjälpte för barr och annat som tog sig genom nätet fastnade istället för att rinna iväg. Andra året la jag upp de där remsorna på taket istället, för alltid gör de väl nån nytta… Men barr och annat blev ju liggande på taket istället. I år gjorde jag ett nytt försök med mina remsor, fast nu ligger de ovanpå hängrännorna.

Jag återkommer nästa år med en uppdatering av hur årets lösning funkade…

Så småningom blir jag väl tvungen att falla till föga och köpa in lite såna här prylar från Leafguard

Leafguard

Det finns i alla fall någon som gjort nåt seriöst åt problemet!

 

Lite källarhistoria

Vårt fina lilla funkishus i Höjdhagen är ett av cirka 70 hus som ritades av Olof Thunström på KF Arkitektkontor och byggdes av Gustavsbergs porslinsfabrik mellan 1937 0ch -42. Vid första anblicken ser husen ut att från början ha varit likadana under hela perioden, men under byggåren förändrades byggtekniken en hel del medan utseendet förändrades rätt lite. En av de stora synliga skillnaderna är källarvåningen.

Jag har av grannar fått höra olika historier om skillnader mellan husen och också anledningarna till dem. De första husen byggdes till exempel med en liten källare under en dryg tredjedel av det ursprungliga huset. Källaren var avsedd som pannrum med en vedpanna och hade små låga källarfönster och ett gjutet betongbjälklag ovanför. De senare husen, däribland vårt, grävdes inte ned så djupt utan fick en högre sockel och betydligt större källarfönster, och dessutom källare under hela huset. Går man runt i området kan alltså snabbt se vilka hus som är byggda först.

IMG_9173
Ett annat hus med de lägre källarfönstren. Här synliga strax innan de försvinner in i en tillbyggnad. (Foto: AE 2014)

En granne berättade att den ursprungliga källaren var en följd av Thunströms tanke om att människan skulle bo nära marken. När de senare husen byggdes under krigsåren 1939 till 1942 var Thunström inkallad (?). Kanske var det mer praktiskt lagda byggmästare som ansåg att det var bättre med en källare som inte var så djupt nedgrävd i marken. Det blir ju både mindre att gräva ut på bygget, och dessutom bättre möjlighet till fönster i källaren. Min egen reflektion är att man på 40-talet hade rätt begränsade möjligheter att bygga täta källarväggar. Kanske påverkade erfarenheter från fuktiga källare i de första husen när man nu byggde vidare, några år senare.

IMG_0388
Vinterbild på vårt hus, byggt 1941, med den högre sockeln och tre kvadratiska källarfönster ca 90x90cm. (Foto: AE 2011)

Det är lätt att förstå Thunströms arkitektoniska tanke, en låg källare stämmer med enplanshusens allmänt låga profil med flacka, nästan platta sadeltak. Ja, de första husen står så lågt att sockeln gärna försvinner redan bakom en lite lätt vanskött gräsmatta. Helt i modernismens anda markerar Thunström mot traditionellt byggande med högre socklar och väljer istället att knyta an till det svenska torpet med en klassisk ”torpargrund”. Men som de flesta traditioner finns det goda orsaker till varför de finns och rent praktiskt är det av flera skäl bättre att flytta upp golvet en bit från marken.

Under 2014 har vi ägnat många hundra timmar åt att bygga ett lek- och gästrum i vår källare. Därav den här utvikningen om källare i Höjdhagen. När tid finns ska jag berätta den fantastiska historien om vår ombyggda källare…

Riksintresset Gustavsberg

Tänkte passa på att bättra på allmänbildningen lite genom att gratulera alla oss som bor i Höjdhagen, såväl som stora delar av övriga Gustavsberg faktiskt. Vi bor alla mitt i riksintresset Gustavsberg. En miljö som anses ha så unika egenskaper att den är riksintressant!

Mer information om Sveriges alla riksintressen finns på Riksantikvarieämbetets hemsida eller på Kulturarv Stockholm. På Värmdö kommuns hemsida finns också den här kartan över kommuns kulturmiljöer som visar att stora delar av vår vackra skärgårdskommun utgörs av riksintressen av olika slag.

Riksantikvarieämbetets beskrivning:

Gustavsberg [AB 56] (Gustavsbergs sn)
Motivering:
Brukssamhälle med obruten industriell verksamhet alltsedan 1600-talet och det samhälle detta skapat, framför allt präglat av 1800-talets patriarkaliska industrisamhälle och 1900-talets industri med anknytning till folkhemstanken och kooperationen KF. (Industrimiljö).
Uttryck för riksintresset:
Byggnader och anläggningar som visar de olika tidsskikten i brukssamhällets utveckling. Industribyggnader för olika ändamål, där industriprocessens alla led kan följas samt kontorsbyggnader och andra anläggningar för produktionen. Offentliga byggnader samt bostäder av olika typ och för skilda sociala grupper. Planering av utbyggnadsområden från 1930, 40- och 50-talen där denna bygger vidare på den gamla brukskaraktären.
I området ingår även:
Sommarnöjesmiljö med sommarvillor från 1870- och 1880-talen vid Farstasundet väster om Gustavsbergs samhälle, som i sin utformning speglar tidens arkitekturströmningar, bl.a. den fornnordiska inspirationen.

Hämtat direkt från sidan 46 i PDF på Riksantikvarieämbetets hemsida:
http://www.raa.se/app/uploads/2012/06/AB_riksintressen1.pdf

 

 

Funderingar om uppvärmning

Hösten är här, vintern i antågande och nu börjar temperaturen krypa nedåt nollan på nätterna. Vi som fortfarande värmer med gamla goda elpannan måste fundera på alla olika sätt att förbättra värme-ekonomin i Vinkelboden. Mina funderingar just nu spretar rätt friskt i alla tänkbara riktningar och men så länge har väl egentligen inget hänt på någon front…

Komplettera kaminen med en rökgasväxlare som kopplas in på elpannan och värmer vatten till hela huset. Verkar hur smart som helst tycker jag – tyvärr är rökgasväxlaren inte riktigt vardagsmat för varken sotare eller rörmokare så det innebär en jäkla massa fixande för att få allting i ordning. Bland annat bygga nya brandväggar och fixa ett laddkoppel typ en laddomat. När det väl är gjort så är vi ju å andra sidan helt oberoende av el för att värma både varmvatten och radiatorer – om vi vill det… Kolla in www.heatacc.se.

  • Kostnad 15-20 000:-
  • Osäkerhetsfaktorer: Många små
  • Pysselnivå: Hög
  • Hur smart: Riktigt smart om det funkar bra
  • Nackdelar: Måste elda

Köpa en smart Ecofan-fläkt som förbättrar cirkulationen av varm luft runt braskaminen. Minsta tänkbara insats av jobb, pengar och pyssel. Tänk om det dessutom funkar för att få bort värmen till alla våra rum  – det vore optimalt. Kolla in  www.ecofan.se.

  • Kostnad 2 000:-
  • Osäkerhetsfaktorer: En (funkar det?)
  • Pysselnivå: minimal
  • Hur smart:  Smart – om det funkar bra
  • Nackdelar: Måste elda, fläkten kanske låter och den kommer ju stå uppe på kaminen och trona också…
 Tilläggsisolera fönstren med en skiva PET-plast eller polykarbonat mellan bågarna. Verkar vara ett riktigt smart och enkelt sätt att förbättra våra fina gamla fönster. Enligt försäljaren kan U-värdet sänkas med så mycket som 0,65 W/kvm. Kolla in www.stocksundet.se
  • Kostnad 2 000:-
  • Osäkerhetsfaktorer: Hur påverkas ljuset?
  • Pysselnivå: lagom
  • Hur smart:  Smart – om det inte syns för mycket och påverkar ljusinsläppet
  • Nackdelar: Måste elda, fläkten kanske låter och den kommer ju stå uppe på kaminen och trona också…
Installera en smart PAX-fläkt med värmeväxling i badrummet. Vi vet ju sen förra året att vi skulle behöva förbättra ventilationen i huset som helhet. Fläkten vi har i badrummet var en billig variant som tyvärr låter lite för mycket för att kunna gå i kontinuerlig drift. Den har ju heller ingen återvinning eller så utan där går ju värmen rakt ut. PAX EOS 100 växlar värmen i luften från badrummet till friskluft som leds vidare till ett annat rum i huset. Ett litet mini-FTX som jag tror skulle kunna funka finfint i vårt lilla hus. Kolla in www.pax.se.
  • Kostnad 10-12 000:-
  • Osäkerhetsfaktorer: Hur ska vi installera den på ett snyggt och smart sätt?
  • Pysselnivå: över medel
  • Hur smart:  Smart – om det går att få till en bra installation på vinden och via skorstenen
  • Nackdelar: Kommer bli ett riktigt pyssel att få till installationen på vinden

Men som jag sa förut så händer egentligen inte nånting just nu – mycket tankar och funderingar – men ingen action… Får se om det sätter fart när jag får nästa elräkning kanske (!)

Vad gör vi nu för tiden?

– Vi väntar på våren, förbannar all denna snö och hoppas att den smälter fort. Eller, nej, det var nog bara jag! Hedvig uppskattar snön, åka pulka i vår egen backe på tomten, sopa trappan och spatsera runt på isiga gator i området.

Andreas har handlat skiffer en masse! Ett Blocket-fynd han är särdeles nöjd med! Det ska bli spännande att se vad som sker med detta fynd under våren…

Ett skrivbord är nästan färdigställt i sovrummet, hyllor är uppsatta på väggarna och gardinerna är upphängda. Det liknar ett helt vanligt, väldigt fint, rum.

Nu småpysslar vi, och väntar in nästa våg av arbetslust, vilket troligen dyker upp tidigast till våren, när man kan gå utomhus och fixa!

Uppdatering

Hej bloggen.
Länge sedan nu… Vi är lite kluvna till det här med blogg, kanske ska vi stänga ner. Eller så låter vi den vara och ser den som en dagbok med sporadiska kommentarer. Sist jag var här hade den första snön fallit. Sedan föll det mer, och mer, och mer snö! Det blev kallt. Det blev väldigt kallt inomhus! Alla elkunnigas kommentarer om att det var underligt att det gick att ha en elpanna på en-fas fick en förklaring: det gick inte! Operation Vattenfall inleddes av Andreas och för att göra en väldigt lång historia kort; de kom, de grävde, vi fick 3-fas, pannan kopplades in. Allt på mindre än ett halvt år!!! Med 3-fas, som vi nu haft sen i onsdags så klarar pannan att hålla 20 grader inomhus, trots att det var 20 minusgrader i morse. OCH man kan duscha samtidigt. Det här är stort för oss.

Vad mer? I och med elen så fick vi in vår nya spis som stått i källaren sen vi flyttade hit. Andreas och jag ägnade ett par dagar åt att tapetsera om i vårt sovrum. På grund av (tack vare?) en felkalkylering av tapetåtgången så snubblade vi över en bit heltäckningsmatta i rätt färg och form som nu ligger inskuren i sovrummet. Morgondagens mål är kanske att limma fast den.

Annars skulle jag mest sammanfatta tiden sen vi sist sågs med att vi har eldat, eldat, eldat och eldat mer. Två gånger om dagen i ett par månader har gjort oss lite eldnings-mätta och det är skönt att nu endast behöva elda för att det är mysigt. Och de två kubiken ved vi köpte i november är i de närmsta slut ändå!

Just det, det hemliga uppdraget jag hade i Hedvigs garderob var en väldigt uppskattad djungel som hon fick i julklapp!

20130119-194231.jpg

20130119-194330.jpg
Och en avslutande bild på våra tapeter!